Bloggtorka skulle man kunna tycka. Ja det sant. Denna vecka har livet varit fullt upp med jobb, jobb och trevliga vänner på besök på kvällarna. Och med tanke på att jag numera aldrig går och lägger mig senare än 22:00 räcker dygnet inte riktigt till för bloggande också. Imorgon är det fredag och jag jobbar sista dagen med mina mysiga sexåringar i gruppen Stjärnorna. Det är lite sorgligt faktiskt. Jag är i och för sig inbokad på skolan två veckor i oktober men inte i samma klass. Däremot ska det bli så skönt med fredag, inte minst för att jag äntligen skall åka hem och träffa Mor, Far och hela underbara familjen. Vi har inte setts på två månader vilket är på tok för länge. Dessutom har jag med mig Gli och Fjunis och under helgen skall vi ha ett kärringarally som heter duga. Både Ullared och Lager 157 står på schemat.
Idag har Lillfisen haft hicka, det var en rätt märklig känsla men kul att han underhåller sig därinne. En av mina elever frågade idag hur långt det var kvar tills min bebis i magen skulle komma ut. När vi tillsammans räknade efter slog det mig att det nästan är en evighet kvar. Åtminstonde känns det så. Hela oktober, hela november, hela december, hela januari och sen är det dags. Phu, det känns länge även om jag vet att det inte är det satt i relation till andra saker i livet. Innan jag sov middag pysslade jag ihop en liten höstkrans till dörren, jag är kanske fritidspedagog ändå (haha aldrig i livet).
Hej och tack och godnatt
1 kommentar:
Höstkrans ha ha. Ditt nesting har ingen ände! Du kallar lillfisen för han....hur kommer det sig? Vet du något som inte jag vet? Du är ju väldigt snygg i din graviditet iof och det sägs ju att döttrar stjäl mammans skönhet, så kanske är det en han.
Skicka en kommentar