Lilla hjärtat

Vissa kvällar har jag svårt att sova när Lilleman har redan somnat. Jag längtar så efter att han skall vakna och titta på mig och skratta. Det är som att vara nykär, så fort han inte är närvarande eller vaken saknar jag honom. Men när övertröttheten gör sig påmind och hela lilla kroppen spjärnar emot och han bara viftar med armarna och gråter, då undrar jag vad jag har gett mig in på. Speciellt när jag själv är tokhungrig och trött. Som tur är somnar han efter vad som känns som en evighet, men oftast bara är max en kvart. Äntligen hinner jag äta lunch, duscha och uppenbarligen skriva ett inlägg. Sedan hör man ett grugel, följt av "aauuoooää" som är veckans ord. I sin säng ligger min lilla prins och pratar med Gromit, fiskarna eller Elken och bortglömda är alla tårar. När han dessutom spricker upp i ett leende när jag böjer mig över sängen då tror jag nog att vi kommer fixa detta. Hoppas jag...
Magträning på min mage