Jag undrar hur mycket man kan prägla sina barn med musik, och inte minst vad bebisar gillar för musik. Självklart försöker jag drilla Lilleman så gott det går, men Jocke Berg går inte riktigt hem. Han är i och för sig mer uppskattad än Lasse Winnerbäck men de som får flest glada miner är allas våran Håkan H och (lite otippat) Adam Tensta. Jag undrar om det spelar Lilleman någon roll att vi lyssnar på riktig musik istället för glada barnvisor med psykeldeliska barnartister som Mojje eller klassiska Astrid-hits. Jag har ju alltid önskat mig en festivalbebis och det kommer nog svida lite i modershjärtat om Lilleman kommer att föredra varuhusgig med E.M.D, då ser jag honom hellre på mörka svartklubbar med långt hårdrockarhår (inte så snyggt när man är rödtott kanske).
Pollenallergin har återigen gjort intåg i mitt liv. Fjunis blev helt deprimerad när hon såg mig igår, det ser ut som att jag har gråtit i flera nätter. Ögonen kliar och näsan rinner, suck. Jag har en liten teori om att det kan vara damm från symaskinen också, den är nog inte rengjord på många år!
Peace out
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Näää du!!! inga svarthåriga rockerbarn tack!! och vad är det för fel på söta små popbarn som sjunger papapaapappokerfejs?? det är ju ur gulligt!!! 1000ggr bättre än en tok som ramlar runt i Gbg!!
tur att ni skall flytta hit så jag får lära lilla pojken lite musik!!
puss
Klart att han ska lyssna på Hårdrock!!! Jag ska lära han allt jag kan=)
/DB
Yeah klart det ska bli en liten rocker!!! :-D
Vet inte hur mycket rocker man kan vara, när man kommer att kallas för Rodrigues av sina kusiner i framtiden. Mohahaha. Men Alvin ser väl ändå ut som en begynnande Lars Winnerbäck kopia??
svägerskan med tuffingen i magen.
Det där har jag också tänkt på. För det ens föräldrar står för har ju också en tendens att bli fåningt i en viss ålder. Alvins tonårsrevolt kanske består av radiomusik noch schlagerbaren ;)
Skicka en kommentar