En hektisk men produktiv dag. Gick upp i ottan och gav mig av till Universitetet för att göra klart min portfolio i engelskan. Fem sidor bla bla bla om kursplaner, språkteorier och lektionsplaneringar. Möttes av ett glatt besked att jag fått vg på senaste tentan, vilket piggade upp avsevärt och jag blev till och med klar med portfolion. Gli, du borde vara stolt över mina färger och bilder!Under lunchen slog det mig att om tre veckor behöver jag (förhoppningsvis) inte skriva ett enda arbete till, sitta med tentaångest i Selma och dricka brännt kaffe. Hjälp. Jag har kommit på mig själv allt för många gånger med att dagdrömma med inre bilder där dessa fyra år passerar i revy. Snart står man där som Bambi på hal is med magsår för att telefonen inte ringer med springvikariat. Trots att jag känner mig ganska färdig med röd overall och leva på existensminimum är det med ett visst vemod man lämnar det livet bakom sig. Hemma hos Fjunis på kaffe ikväll diskuterades det bostadsrätter och framtida flytten till Stockholmo, fjärilarna dansade rave i magen. På ett sätt längtar jag men när jag gör det blir Karlstadtidnen så definitivt slut. Vuxenliv, ansvar och amorteringar knackar på dörren. Jag minns det som igår när man hade 74.50:- kvar på kontot men levde ändå på makaroner för att kunna skaka rumpan på Arena när det var studenttorsdag. Hur kommer det sig att tiden går så fort? Jag hinner inte med.
3 kommentarer:
Nollningen och din röda hatt känns som hundra år sen och ändå igår. Hjälp! Is this it?! Är vi vuxna nu?
Jag har också tänkt i de där banorna. Nu är jag ju själva i jobbsituation och klar med universitetet sen bara några månader tillbaka, men det jag ser i framtiden skrämmer mig mer än glädjer mig.
Jag vägrar bli en vuxen människa utefter de kriterier som satts på den epiteten. Att vara vuxen (synonym för mogen?) är att ta ansvar. Att ta ansvar för sina handlingar och göra rätt för sig. Vissa väljer säkert att ta med barnprylen i definitionen, men det är ju uppåt väggarna galet. Det skulle betyda att alla gamla, barnlösa människor fortfarande är ungdomar.
Det jag menar är att jag tänker inte sluta leva och göra korkade/roliga saker bara för att jag är i yrkeslivet och några fler jordsnurr bakom mig. ´Visst, vissa saker tycker man inte längre är roligt - och det är den enda anledningen att lägga av med just de sakerna. Men att leva efter kriterier låter inte speciellt ljuvligt.
Jävligt sorgligt att du flyttar så småmingom, förresten :(
Vill förtydliga en sak här.
"Att vara vuxen (synonym för mogen?) är att ta ansvar. Att ta ansvar för sina handlingar och göra rätt för sig."
Dessa är de ENDA kriterierna för att vara vuxen/mogen enligt mig och de kriterierna anser jag att jag uppnår.
Skicka en kommentar