Efter regn kommer solsken, eller snarare en störtskur

Eftersom jag inte fått något vidare besked från Försäkringskassan är det inte ens någon idé att jag försöker förklara.
Jag sov ingenting inatt, jobbade hela dagen och var efter jobbet tvungen att åka ner till stan för att köpa iallafall en julklapp till Kärleken. Då den billiga parkeringen ligger en bit från stan valde jag att unna mig det dyra parkeringshuset, vilket visade sig vara en miss. En alltför snäv parkering med en cementpelare brevid och skrap skrap så var bilen repad. Jag bestämde mig då för att inte börja gråta utan bytte parkeringsruta och tog plånbok och mobil för att gå och betala. Med ett dunkande hjärta tittade jag på bakdörren efter repor. Döm av min förvåning när den var lika blank och fin som vanligt. Halleluja tänkte jag, låste centrallåset och stängde bildörren. En millisekund senare inser jag att bilnycklarna fortfarande sitter och dinglar vid ratten. En våg av hopplöshet sköljde över mig och när jag försiktigt går runt bilen igen ser jag att bakpartiet inte alls var förskonat från repor. Jag hade bara tittat på fel ställe. Med gråten i halsen ringde jag till Kärleken som helt sonika fick ta bussen ner med extranycklarna och köra hem bilen. Med på stan kunde han ju inte följa, för julklappsinköpen var ju ämnade åt honom.

Nu behöver jag jullov, imorgon åker vi till Strängnäs och nu räknar jag ner minuterna tills dess!
Godnatt