torsdag 21 februari 2008

Thursday with a twist

Besök på sjukhuset idag och min kära vän, tillika granne Sns följde med som moraliskt stöd. Då jag lider av stor brist av lokalsinne, och ägnade halva natten åt att oroa mig hur jag skulle hitta till sjukhuset med bil, löste detta sig genom att Sns körde. Stressad var jag redan innan och det blev inte bättre av att min kära vän är en obotlig tidsoptimist och pressade mina redan svaga nerver. Till slut kom vi fram hela och välbehållna till sjukhuset. När vi skall parkera hoppar jag ut ur bilen för att betala medan Sns gav sig på konsten att parkera. Då stannar en liten farbror med sin bil och vevar ner rutan och både jag och Sns hinner tänka "våga fan inte kommentera parkeringen". Men den lille farbror sträcker ut sin lilla hand med en parkeringsbiljett och en våg av dåligt samvete sköjler över oss. Dagens krossade fördom handlar alltså om gnälliga pensionärer. En annan fråga vi sedan fick anledning att diskutera var varför man som kille väljer att jobba som gynekolog. Varför?! Hur kan en kille relatera till om smärtan känns som mensvärk eller bara nästan som mensvärk. Hur som helst så var det nog ingen större fara med min lilla kropp. Min kropp kanske är kanske så inställd på bebis att den hamstrar på det lilla graviditetshormon som finns kvar i kroppen. Det verkar vara en lång och krokig väg innan den där romantiserade bilden av barn infinner sig i verkligheten och det är säkert någon som tänker "men varför måste hon skriva om sådant hemskt". Saken är den att det verkar vara så många som minst har ett missfall och liksom jag trodde att det här med att skaffa barn var något man kan göra i en handvändning. Nu vet jag både en och två gånger att det inte är så, och det är bara att inse fakta. Hur som helst gräver jag inte ner mig för det, jag tror fortfarande att det kommer gå bra nästa gång och jag är glad så länge den känslan finns. Nu skall jag ner till stan och träffa min underbara tjejgrupp och se vad dagens trettonåringar har att säga om normer och diskriminering i dagens samhälle.

Dagens låt: Det är vi som bestämmer (vem har lurat alla barnen)- Laleh

Peace out




3 kommentarer:

Anonym sa...

Har inget bra försvar på min sena ankomst, som vanligt. Men när jag mötte dig på morgonen så kändes det som om sängen fortfarande satt kvar mot min kropp...
Samt att jag märker att du måste vart ohyggligt stressad, för den snälla gamla gubben var i själva verket en snäll gammal DAM ;)
Alltså... inget fel på min parkering!! LIKE A GLOVE!!!

pussrårä

Anonym sa...

roliga du, längtar tills vi ses. Blir det ikväll månne?

Fatima sa...

Du är bra och modig som vågar skriva högt om det som inte är lätt och rosenrött. Och det är klart att det kommer gå bra till slut, är glad att du inte tappat tron! Många kärleksfulla kompiskramar