Still voiceless

Det är inget roligt att inte ha någon röst. Det är faktiskt rent av hopplöst. Jag är sjukskriver från jobbet ända till fredag och har så dåligt samvete. Det är en nackdel med att vara månadsanställd. Hela dagarna går åt att oja mig om hur fel det blir i planeringen, om Gunilla fått någon vikarie (de är rätt snåla med sånt nu i spartider) och allt som måste göras när jag kommer tillbaka.

Men iställlet för att gräva ner mig just nu bjuder jag istället på lite bilder på Lilleman, som snart är Storeman. I helgen var han och Kärleken och hälsade på Farmor och Farfar i Strängnäs, dessutom var det premiärträff med Lillkusinen. Det var en rysligt liten söt sak med en snygg solbränna. Jag längtar så efter att få se honom live!

Farmor fick ge efter sina principer och köpa en gåstol iallafall, hon kom på att hennes rygg inte heller var gjord för att krypa på golvet.

Sommarens sista bad på verandan.

Peace out!